Stefan Pålsson på Omvärldsbloggen sammanfattar den europeiska rapporten om den digitala utvecklingen för skolor i Europa.
Här är en kort film som sammanfattar vad man tror kommer hända, vad man bör fokusera på för att få en förändring, samt utmaningarna.
6 definierade nyckeltrender:
- Växande användning av sociala medier i undervisningen, för lärares kompetensutveckling (det utvidgade kollegiet) och för samverkan med hemmet och resten av samhället (slår igenom inom ett till två år).
- Nya perspektiv på lärarrollen i riktning mot mentor och coach (slår igenom inom ett till två år).
- Större fokus på öppna lärresurser som kan vidareutvecklas och delas (slår igenom inom tre till fem år)
- Ökad användning av blended learning, det vill säga undervisning som kombinerar nätet och klassrummet (slår igenom inom tre till fem år).
- Nya pedagogiska modeller för undervisning på nätet (det tar fem år eller mer innan trenden slår igenom).
- Datadrivet lärande och datadriven formativ bedömning – lärandeanalytiksom drar nytta av den information som eleverna genererar när de använder digitala lärresurser (det tar fem år eller mer innan trenden slår igenom).
Utmaningarna indelade i tre kategorier: okomplicerad (solvable), komplicerad (difficult) och mycket komplicerad (wicked).
1. Integrera it i lärarutbildning och kompetensutveckling (okomplicerad).
Lösningen är att medlemsländerna börjar tänka strategiskt kring skolans digitala utveckling och lägger ett tydligt didaktiskt perspektiv på it-användningen i lärarutbildning och kompetensutveckling. Här är även det informella lärandet och kunskapsdelningen i det utvidgade kollegiet viktigt.
2. Elevernas låga digitala kompetens (okomplicerad).
Få in den digitala kompetensen i styrdokumenten och i skolans praktiska verksamhet genom att klargöra vad det handlar om.
3. Blanda formellt och informellt lärande (komplicerad).
Det finns ett stort intresse för att eleverna i högre grad ska kunna ägna sig åt ett mer självstyrt och nyfikenhetsbaserat lärande utanför skolan, t. ex på på bibliotek, museer och science center. Det är svårt att värdera elevernas informella lärande inom ramen för det bedömningssystem som gäller i skolan. Viktigt att medlemsländerna tar fram riktlinjer som underlättar för lärarna att validera och bedöma elevernas informella lärande.
4. Skapa möjligheter till autentiskt lärande (komplicerad).
Att lösa verklighetsbaserade problem är både ett bra sätt att utveckla elevernas lärande och en väg att väcka deras intresse och engagemang. Att utveckla autentiskt lärande inom matematematik, naturvetenskap och teknik, eftersom elevernas intresse sjunker och deras kunskaper försämras. Här kan det ökade intresset för makerkulturvara en möjlig väg framåt.
5. Komplext tänkande och komplex kommunikation (mycket komplicerad).
Barn och unga måste lära sig att förstå och att leva i den uppkopplade och digitala värld de växer upp i.
6. Elever som medskapare i undervisning och lärande (mycket komplicerad).
Det viktigt att eleverna blir delaktiga i att forma sin undervisning och att utveckla de lärmiljöer som behövs för ett mer undersökande lärande.
De sex teknikområden som är på väg att ändra förutsättningarna för undervisning och lärande är, enligt Horizon Report:
- Molnet (slår igenom inom ett år)
- Surfplattor (slår igenom inom ett år)
- Spel och spelifierat lärande (slår igenom inom två till tre år)
- Mobilt lärande (slår igenom inom två till tre år)
- Personanpassat lärande (slår igenom inom fyra till fem år)
- Virtuella laboratorier – digitala miljöer som simulerar fysiska laboratorier (slår igenom inom fyra till fem år)
Du kan läsa mer på Omvärldsbloggen:
http://omvarld.blogg.skolverket.se/2014/10/08/den-digitala-utvecklingen-av-skolan-i-europa/
IKT Öckerö 