eTwinning lanserar en ny bok om nyckelkompetenser med titeln ”Att utveckla elevers kompetenser genom eTwinning”. eTwinning har precis gett ut den nya publikationen som lanserades under den årliga eTwinningkonferensen som hölls i Rom (Italien) den 27 till 29 november.
I boken utforskas de 8 nyckelkompetenserna för livslångt lärande –kommunikation på modersmålet, främmande språk, digital kompetens, grundläggande kunskaper i matematik och naturvetenskap, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda och kulturell medvetenhet och kreativitet– och hur de kan användas i skolan med eTwinning-projekt.
Det finns mycket intressant att läsa och användbara resurser i boken. Läs mer om materialet och ladda ner boken på eTwinning.net .
Stefan Pålsson på Omvärldsbloggen sammanfattar den europeiska rapporten om den digitala utvecklingen för skolor i Europa.
Här är en kort film som sammanfattar vad man tror kommer hända, vad man bör fokusera på för att få en förändring, samt utmaningarna.
6 definierade nyckeltrender:
Växande användning av sociala medier i undervisningen, för lärares kompetensutveckling (det utvidgade kollegiet) och för samverkan med hemmet och resten av samhället (slår igenom inom ett till två år).
Nya perspektiv på lärarrollen i riktning mot mentor och coach (slår igenom inom ett till två år).
Ökad användning av blended learning, det vill säga undervisning som kombinerar nätet och klassrummet (slår igenom inom tre till fem år).
Nya pedagogiska modeller för undervisning på nätet (det tar fem år eller mer innan trenden slår igenom).
Datadrivet lärande och datadriven formativ bedömning – lärandeanalytiksom drar nytta av den information som eleverna genererar när de använder digitala lärresurser (det tar fem år eller mer innan trenden slår igenom).
Utmaningarna indelade i tre kategorier: okomplicerad (solvable), komplicerad (difficult) och mycket komplicerad (wicked).
1. Integrera it i lärarutbildning och kompetensutveckling (okomplicerad).
Lösningen är att medlemsländerna börjar tänka strategiskt kring skolans digitala utveckling och lägger ett tydligt didaktiskt perspektiv på it-användningen i lärarutbildning och kompetensutveckling. Här är även det informella lärandet och kunskapsdelningen i det utvidgade kollegiet viktigt.
Få in den digitala kompetensen i styrdokumenten och i skolans praktiska verksamhet genom att klargöra vad det handlar om.
3. Blanda formellt och informellt lärande (komplicerad).
Det finns ett stort intresse för att eleverna i högre grad ska kunna ägna sig åt ett mer självstyrt och nyfikenhetsbaserat lärande utanför skolan, t. ex på på bibliotek, museer och science center. Det är svårt att värdera elevernas informella lärande inom ramen för det bedömningssystem som gäller i skolan. Viktigt att medlemsländerna tar fram riktlinjer som underlättar för lärarna att validera och bedöma elevernas informella lärande.
4. Skapa möjligheter till autentiskt lärande (komplicerad).
Att lösa verklighetsbaserade problem är både ett bra sätt att utveckla elevernas lärande och en väg att väcka deras intresse och engagemang. Att utveckla autentiskt lärande inom matematematik, naturvetenskap och teknik, eftersom elevernas intresse sjunker och deras kunskaper försämras. Här kan det ökade intresset för makerkulturvara en möjlig väg framåt.
5. Komplext tänkande och komplex kommunikation (mycket komplicerad).
Barn och unga måste lära sig att förstå och att leva i den uppkopplade och digitala värld de växer upp i.
6. Elever som medskapare i undervisning och lärande (mycket komplicerad).
Det viktigt att eleverna blir delaktiga i att forma sin undervisning och att utveckla de lärmiljöer som behövs för ett mer undersökande lärande.
De sex teknikområden som är på väg att ändra förutsättningarna för undervisning och lärande är, enligt Horizon Report:
Inom EU -programmet det livslånga lärandet har det funnits möjlighet att söka stipendie för att delta i en Study Visit. Då är det deltagare från 10-15 olika länder inom EU som arbetar mer övergripande utveckling av lärandet, texskolchefer, rektorer, utvecklingsledare, och specialpedagoger.
Deltagarna var från 13 olika länder (Polen, Grekland, Italien, Frankrike, Tjeckien, Slovakien, Island, Sverige, Spanien, Tyskland, Belgien, Republiken Makedonien och Danmark) med olika yrkesroller, till exempel skolinspektör från Spanien, Internationellt ansvarig från Italien och rektor från Tjeckien. Det alla hade gemensamt var ett intresse av att utveckla användandet av den digitala tekniken i skolan.
I programmet ingick både studiebesök med föreläsningar, samt workshop och nätverkande.
Det var mycket givande att få se hur den här delen av Danmark arbetar med digital teknik, vi fick ju även pröva mycket på själva. För mig som svensk ligger vi ganska nära danskarna i tänket och även i utrustning. De satsar mycket på iPads i Danmark också och det ”Flippade klassrummet” är ett arbetssätt som används och utvecklas även i Danmark. För de flesta andra deltagarna var det mycket som var nytt till exempel begreppet det ”Flippade klassrummet”. Det var mycket diskussioner kring hur det skulle kunna fungera, några såg möjligheter och vinster direkt och några hade svårt att se hur det skulle kunna fungera i deras land.
En stor del av besöket handlade om Virtual Media, digitala parallella klassrum och ‘Global Classroom’. Att man kan dela klassrum virtuellt både ‘live’ och i efterhand. Detta är som en utveckling av Skype eftersom man kan vara flera klassrum som deltar samtidigt (upp till 100 ‘klassrum’ för den dyraste versionen) och även dela interaktiv tavla.
Några vinster:
man kan delta hemifrån om man har svårt att komma till skolan,
man kan delta i lektioner med andra klasser om man är klasser med enstaka elever
man kan samarbeta över hela världen
bjuda in experter och föreläsare
Många upplevde att de hade kommit till framtiden och att de skulle åka tillbaka till stenåldern när de åkte hem och att det är ett ”Fairy land” uppe i Skandinavien.
I mötet och diskussioner med andra som arbetar med utveckling och lärande inom Europa synliggörs både vårt svenska sätt att tänka och arbeta inom skolan samt från alla andras länders som deltar. Även våra olika kulturer blir man medveten om och diskuteras mycket och man lär sig mycket om både olikheter och likheter. Detta är otroligt spännande!
Rent praktiskt kan det ju uppstå vissa dilemman ibland, som att komma överens om en tid för middagen, när spanjoren tycker kl 21.00 är tidigt och polskan tycker 18:00 är sent 😉 Eller att det i Sverige anses som något bra och positivt att komma i tid till och mötet (alltså var på plats så att tex man har skrivit) medans det i södra Europa anses som något negativt att komma i tid, (allra tidigast kan man komma 10 min efter utsatt tid)
Det som jag blev mest förvånad över var det som de imponerades mest av:
Det avslappnade förhållningsättet mellan elev och lärare, speciellt när elever prata till och föreläser för lärare.
Uttrycket ”Charing is caring”, att vi delar med oss av våra kunskaper, erfarenheter, material och lektioner på ett så generöst sätt.
Det lustfyllda lärandet! Den franska läraren antecknade orden ”Have fun!”, detta stod på danska i instruktionstexten till elever inför en uppgift. Han var helt chockad, de franska lärarna skulle skriva ”Do this and die!”
Att skolan och undervisningen är gratis på riktigt, alltså att eleverna även får material och speciellt då med tanke på den tekniska utrustningen.
Men det finns ju också flera likheter med olika utmaningar , som att få alla lärare att använda tekniken på ett nytt och innovativt sätt för att utveckla lärandet, (t ex enligt SAMR modellen) och att få med sig föräldrarna i det förändrade tankesättet. Ett annat gemensamt dilemma som vi diskuterades var att få alla elever att nå målen.
eTwinning – Digitalt skolsamarbete i Europa.
IKT Öckerö 