Forskning

Vektor – Träna matte och minne med motiverande spelkänsla

Vektor är en app för att bland annat träna  matematik, arbetsminne och fokus. Hjärnforskaren Torkel Klingberg  har varit med och utvecklat denna. I en studie följde han 100 6-åringar som tränade tallinjen, mönster och arbetsminne med Vektor. Läs mer på webbsidan http://cognitionmatters.org/se/vektor/

Pappas appar har också beskrivit hur appen Vektor fungerar. Läs mer på deras hemsida.

Torkel Klingberg har även skrivit intressanta böcker som ”Den lärande hjärnan” och ”Hjärna Gener & Jävlar Anamma” samt att det finns några föreläsningar på YouTube.

Annonser

Sätt digital läsning på schemat

Skärmavbild 2015-09-04 kl. 11.13.34

”Hur går det egentligen till när vi läser på internet? Det är en fråga som läsforskaren Maria Rasmusson intresserat sig för. Hon har doktorerat i pedagogik med avhandlingen Det digitala läsandetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och hon är också ansvarig för läsdelen i PISA-testet.

Digitalisering förändrar både hur vi läser och hur barn lär sig läsa och skriva. Skolan behöver förändra pedagogiken i svenskundervisningen och utbilda eleverna i digital läsning. Det slår två forskningsrapporter fast som undersökt hur läsning påverkas av digitala medier.”

”– Traditionella texter är linjära men digitala texter bygger man ihop själv genom att klicka sig fram. Det ställer krav på andra kompetenser än det traditionella läsandet, säger Maria. För att kunna ta till sig större mängder information på en webbsida krävs att man tolkar en rad olika element som text, symboler och länkar. Man behöver också skapa en mental bild av hur webbplatsen är uppbyggd och förstå hur man hittar tillbaka om man surfat iväg.

Utifrån sina studier menar Maria Rasmusson att skolan behöver utbilda eleverna i att läsa digitalt.

Läs hela artikeln via länken nedan.

Forskningsartikel – Sätt digital läsning på schemat

Forskningsprojektet – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år  handlar om hur nya digitala verktyg för läs- och skrivinlärning påverkar undervisningen i grundskolans tidigare år.

Här lyfter man  fram det vidgade textbegreppet, vilket innefattar förutom det skrivna och talade ordet, bild, film och ljud.
”Barns ökade tillgång till digitala medier gör att de är vana att tolka bilder och kommunicera visuellt. När de kommer till skolan är det naturligt för dem att uttrycka sig med olika typer av media och presentera sin kunskap i en blandning av bilder, ljud och film, säger Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap.

Sylvana Sofkova Hashemi menar att digitala medier kräver en förändring av pedagogiken i skolan. Visuella uttrycksformer bör betonas lika starkt som skriftliga.

– I stället för att se elevernas digitala kompositioner som traditionella texter som har förstärkts med digital teknik måste både de konventionella och digitala uttrycken uppmärksammas. Skolan behöver inkludera elevens alla sätt att kommunicera när den bedöms.

– Surfplattor är väldigt bra verktyg innan eleverna har knäckt läskoden eftersom det är mödosamt att forma bokstäver. På surfplattorna ser de tydligt vad de har skrivit och de kan koncentrera sig på kopplingen mellan hur en bokstav ser ut och hur den låter. Dessutom kan de få sin text uppläst. Handskriften behövs också, men kan introduceras senare”

Läs mer om detta forskningsporjekt via länken:

Forskningsprojekt – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år

Material och inspiration från O:MEET mars 2015

Vi hade en fantastisk dag när många av våra egna pedagoger delade med sig på Teach Meet och workshops. Här kommer en del av materialet från den dagen.

Skolchefen Kerstin B. Schiller inleder med de positiva resultaten Öckerös skolor fått från skolinspektionen och att det fortfarande går som tåget. Men att det  många förändringar som ska ske, bland annat med våra nya skolor och bilden på tåget är lite suddig, liksom framtiden. Vi vet inte hur det kommer se ut i framtiden.

IMG_7581

 

 

 

 

 

IMG_7586Näst upp på scen var utvecklingsledaren Patrik Finn pratade om betydelsen av att fånga det skapande och kreativa hos barnen och att behålla deras skaparlust. Då är det viktigt att det inte bara blir återskapande. Han berättade även om att våra barn drivs av andra motivationsmotorer än den äldre generationen. Det är deras inre motivation som är viktig. Genom programmering och Maker Space uppmuntras barnen att skapa själva. MakerSpace är en hel rörelse kring olika sätt att skapa med teknik, det kommer starkt i västvärlden .

 

 

Teach Meet

Eva Knoph, rektor på Ankaret och Kompassen och jag, Cecilia Manfredsson, IKT-pedagog berättade om BETT2015 , trender från mässan, samt  betydelsen av att nätverka.  Hela resan var arrangerad för att inspirera och bidra till att nätverka.

BETT2015 reflektioner 3 min

Här är en film som beskriver Bird, lite science fiction som kanske snart finns i ett klassrum nära dig…

 

Patrik Nilsson, Ma/No lärare hur eleverna hade varit kreativa och skapande i sina matteuppgifter och gjort undersökningar utifrån egna intressen som de dokumenterade och redovisade med hjälp av appen ”Pages”.

Presentation 5

IMG_7591

 

 

 

 

 

 

 

 

Per Åhlund, Slöjd lärare visade smarta prylar han har  byggt för att kunna filma med iPaden på ett smidigt sätt.

Kopia av IMG_7589

 

 

 

 

 

 

 

 

IMG_7592 (1)Ander Näslund, Ma/No lärare visade appen  Notability Skärmavbild 2015-03-06 kl. 16.34.45, I Notability kan man anteckna, redigera text och bild.

 

 

 

 

IMG_7586
Jag, Cecilia visade på våra gemensamma digitala verktyg som vi har i kommunen, internet, Unikum, Google Apps for Education, iPads och WordPress för blogg/hemsida och möjligheterna som finns med dessa. Jag visade på ett konkret exempel med en bokrecension och vad det innebär för eleven, vem man kommunicerar med, vad man kan göra och vem man kan få respons av beroende på vilket verktyg man använder.

 

IMG_7593 (1)Sen var det dags för vår Keynote speaker, Lisa Adamson. Lisa arbetar på Center för skolutveckling i Göteborgsstad, men bor på Hönö. Nu är hon även doktorand och genomför forskarstudier på Digital Literacitet. Hennes föreläsning handlade om att läsa på webben, ”Text och läsning – från bokstäver till multimodal chock!” och vad det innebär för eleverna, samt hur man kan förbereda och hjälpa eleverna sortera och hantera texter, bild och film på webben.

 

 

 

På eftermiddagen var det två pass med olika workshops att välja bland.

Jeanette Alfredsson , ma-lärare hade en om matte. Här är hennes presentation

 

omeetjeanettmaspel

Omvärldsbloggen – ”Den digitala utvecklingen av skolan i Europa”

Stefan Pålsson på Omvärldsbloggen sammanfattar den europeiska rapporten om den digitala utvecklingen för skolor i Europa.
Här är en kort film som sammanfattar vad man tror kommer hända, vad man bör fokusera på för att få en förändring, samt utmaningarna.

6 definierade nyckeltrender:

  1. Växande användning av sociala medier i undervisningen, för lärares kompetensutveckling (det utvidgade kollegiet) och för samverkan med hemmet och resten av samhället (slår igenom inom ett till två år).
  2. Nya perspektiv på lärarrollen i riktning mot mentor och coach (slår igenom inom ett till två år).
  3. Större fokus på öppna lärresurser som kan vidareutvecklas och delas (slår igenom inom tre till fem år)
  4. Ökad användning av blended learning, det vill säga undervisning som kombinerar nätet och klassrummet (slår igenom inom tre till fem år).
  5. Nya pedagogiska modeller för undervisning på nätet (det tar fem år eller mer innan trenden slår igenom).
  6. Datadrivet lärande och datadriven formativ bedömning  – lärandeanalytiksom drar nytta av den information som eleverna genererar när de använder digitala lärresurser (det tar fem år eller mer innan trenden slår igenom).

Utmaningarna indelade i tre kategorier: okomplicerad (solvable), komplicerad (difficult) och mycket komplicerad (wicked).

1. Integrera it i lärarutbildning och kompetensutveckling (okomplicerad).

Lösningen är att medlemsländerna börjar tänka strategiskt kring skolans digitala utveckling och lägger ett tydligt didaktiskt perspektiv på it-användningen i lärarutbildning och kompetensutveckling. Här är även det informella lärandet och kunskapsdelningen i det utvidgade kollegiet viktigt.

2. Elevernas låga digitala kompetens (okomplicerad).

Få in den digitala kompetensen i styrdokumenten och i skolans praktiska verksamhet genom att klargöra vad det handlar om.

3. Blanda formellt och informellt lärande (komplicerad).

Det finns ett stort intresse för att eleverna i högre grad ska kunna ägna sig åt ett mer självstyrt och nyfikenhetsbaserat lärande utanför skolan, t. ex på på bibliotek, museer och science center. Det är svårt att värdera elevernas informella lärande inom ramen för det bedömningssystem som gäller i skolan. Viktigt att medlemsländerna tar fram riktlinjer som underlättar för lärarna att validera och bedöma elevernas informella lärande.

4. Skapa möjligheter till autentiskt lärande (komplicerad).

Att lösa verklighetsbaserade problem är både ett bra sätt att utveckla elevernas lärande och en väg att väcka deras intresse och engagemang.  Att utveckla autentiskt lärande inom matematematik, naturvetenskap och teknik, eftersom elevernas intresse sjunker och deras kunskaper försämras. Här kan det ökade intresset för makerkulturvara en möjlig väg framåt.

5. Komplext tänkande och komplex kommunikation (mycket komplicerad).

Barn och unga måste lära sig att förstå och att leva i den uppkopplade och digitala värld de växer upp i.

6. Elever som medskapare i undervisning och lärande (mycket komplicerad).

Det viktigt att eleverna blir delaktiga i att forma sin undervisning och att utveckla de lärmiljöer som behövs för ett mer undersökande lärande.

De sex teknikområden som är på väg att ändra förutsättningarna för undervisning och lärande är, enligt Horizon Report:

  1. Molnet (slår igenom inom ett år)
  2. Surfplattor (slår igenom inom ett år)
  3. Spel och spelifierat lärande (slår igenom inom två till tre år)
  4. Mobilt lärande (slår igenom inom två till tre år)
  5. Personanpassat lärande (slår igenom inom fyra till fem år)
  6. Virtuella laboratorier – digitala miljöer som simulerar fysiska laboratorier (slår igenom inom fyra till fem år)

Du kan läsa mer på Omvärldsbloggen:

http://omvarld.blogg.skolverket.se/2014/10/08/den-digitala-utvecklingen-av-skolan-i-europa/

Att mäta det omätbara – Forskning från Chalmers

Jag hade förmånen att få lyssna till Martin Lackéus, forskare på Chalmers Tekniska Högskola , entreprenöriellt lärande. Han beskrev problematiken och konflikten inom utbildning och lärande mellan med de olika sidorna av de mätbara och det omätbara. Konflikten mellan OECD + politiker och den testfokuserade utbildningen och forskare och lärare i en projektbaserad ”flumskola”.

Skärmavbild 2014-10-10 kl. 09.52.58

Martin har forskat på hur det går att mäta det omätbara och det visar sig hur stor betydelse känslor har.Martin lyfte även fram något intressant kring motivation och vad som är motivationshöjande, se citat nedan.

Skärmavbild 2014-10-10 kl. 09.58.05

Den altruistiska paradoxen*
Vi blir mer motiverade av att skapa värde för andra idag,
än av att skapa värde för oss själva i en avlägsen framtid

Genom att låta studenter agera på frågan:
“För vem är denna kunskap värdefull – idag?
kan man frigöra höga nivåer av motivation, vilket ger bränsle åt lärandet

I stället för att säga:” Detta har du nytta av om 15 år”

Han tillsammans med en grupp har arbetat fram ett webbverktyg och en app där man kan få syn på hur eleverna upplever, alltså deras känslor vid olika aktiviteter och lärande situationer. Appen LoopMe är fortfarande under utveckling men finns att ladda ner på appstore redan nu. Man måste också registera sig på webbsidan: loopme.se

Det här var verkligen mycket intressant!

För att läsa mer om Martin Lackesu, hans bakgrund, forskning och arbete nu kan man klicka på länken nedan.

Martin Lackeus 141002 – handouts

Det finns också en youtube film med föreläsning på engelska kopplat till informationen ovan.

Svensk skolverket om 1-1 forskning – vilka slutsatser drar vi?

Den 1 oktober var det en halvdagsseminarium på skolverket i samarbete med stiftelsen DIU där svenska forskare presenterade några av sina större studier av 1:1 i svenska skolor. Forskningen belyste olika aspekter på digitaliseringen i skolan. Därefter var det diskussioner och samtal om perspektiv, resultat och slutsatser. Medverkande forbildskare var Håkan Fleischer, Åke Grönlund och Susanne Kjällander. Samtalsledare/moderatorer var Peter Becker, DiU, och Peter Karlberg, Skolverket.

Ett litet ovanligt inslag var en brandövning mitt i webbsändningen 🙂

Seminarium på Skolverket 1 okt: Svensk forskning om 1:1 – vilka slutsatser drar vi?
Seminarium den 1 oktober kl 12:00-16:30 på Skolverket, arr av DIU och Skolverket.

webbsändning från hela seminariet

Webbsändning från eftermiddagspasset med panelen.

Här är en länk till alla tweets som gjordes under eftermiddagen kopplade till seminariet och #11forsk.

Någon     nämnde att det måste skapas en regim för utveckling av processer kring ikt-användning i skolan för en likvärdig skola.  Det är stora skillnader mellan olika skolor hur väl man lyckas, men även inom samma skola. Och det kan inte vara ok att några lärare tycker att IKT inte är något man ska satsa på.

Åke Grönlund presenterade uttdrag och slutsatser från Unosuno rapporten. Det är en bred forskning på Sveriges skolor som infört bild1-1 dator.
Några slutsatser som togs var att med en genomtänkt metod och arbetssätt med IT så ökade elevers kunskaper mycket. Ett exempel var ASL, ”att skriva sig till läsning”. Även matematikkunskaperna ökade bland dessa elever. Det finns olika sätt att arbeta med ASL och där hade det stor betydelse hur bra man lyckades. Det var när det sociala fanns med, när eleverna interagerade med varandra, diskuterade, gav varandra respons (formativ bedömning) och när de hade en verklig mottagare som de utvecklades mest.

Något annat som framkom är att lärarna ofta har en övertro på elevernas digital kompetens och de får bara information om vilka verktyg de ska använda och får sedan själva ta reda på och lära sig använda verktygen.
Detta upplever en del elever som stressande.

De skolor som lyckats bäst finns i kommuner där det gjorts en gemensam satsning på hela kommunen både med teknik och utbildning, samt där kommunen varit uthållig.

bild

  • Några vinster för de som gör rätt:
    Ökad digital kompetens ökar skolans förmåga.
    Pedgogerna arbetar annorlunda med IKT.
    Ökar den digitala kompetensen – en av EUs 8 nyckelkompetenser!
    Kontakten mellan elever och lärare ökar och är av högre kvalité.
    Varje elev synliggörs mer.
    Elever anser att tillgängligheten ökat.

Ett uttryck som används är ”spontan-it” och detta ger ingen ökad kunskapsutveckling, men kan behövas i början för att komma igång med att börja arbeta digitalt.Sus K

Susanne Kjällander beskriver ett stort dilemma när elever arbetat digitalt och multimodalt, alltså med olika språk och digitala verktyg, men när deras kunskaper ska testas får de bara använda papper och penna. Detta innebär att de inte kan visa sina kunskaper på ett adekvat sätt och kanske istället presterar sämre. Det finns mer information kring Susannes forskning på webbsidan Appknapp, på skolverket, samt i boken ”En dator per elev”

bildHåkan Fleicher har forskat på en skola och eleverna upplever till exempel att de får mer tid av lärarna och bättre respons. Här är Håkans presentation som han använde på seminariet.

GR Specialen – Information kring specialpedagogiska frågor

Två gånger om året kommer ett nyhetsbrev från GR utbildning kring specialpedagogiska frågor.

I senaste brevet skriver man bland annat  om ny rapport kring ”Inkluderande undervisning”, läs mer på Specialpedagogiska Skolmyndighetens hemsida www.spsm.se . Man kan också läsa om årets  Guldäpplevinnare och appar som låter alla vara med.

Grspecialdec13

Här är länken till hela decemberbrevet: http://newsletter.paloma.se/webversion/default.aspx?cid=2185&mid=199928&emailkey=89b90479-e606-4b87-8fec-fde732a5c1b6

IKT i förskolan – Lästips!

Askunge förlaget har gett ut två böcker om Lärplatta (iPad) i förskolan.

”LÄRPLATTA OCH MATEMATIK” av Erika Olsson, förskollärare och pedagogisk utvecklare i förskolan, samt IKT-inspiratör i Sollentuna.

2013-11-13 23.40.14

Läs mer på Erikas blogg, erikaolsson.se

”DOKUMENTERA OCH SKAPA MED LÄRPLATTA” av Monica Niemi, förskollärare i Östersund

2013-11-13 23.40.49

Läs mer på Monicas blogg, iPad i Östersund

Böckerna finns att beställa på Askunge förlaget

Erika Olsson tillsammans med Anna Lundholm Ehn skrev under hösten 2011 ett examensarbete om iPad i förskolan.

Arbetet heter ”Varför är din iPhone så stor?” Här är en länk till arbetet, varfor-ar-din-iphone-sa-stor

Erika har ett intressant inlägg om en forskningsrapport kring iPad och ordförråd, läs hela artikeln här som hon kopplar ihop med sitt arbete och sina erfarenheter kring barn och iPad. Hon beskriver betydelsen av lek för lärande och den medforskande pedagogen. Läs hennes inlägg här.