Filmer

”Busigt lärande” bra YouTubekanal för mindre barn

Skärmavbild 2014-11-18 kl. 10.22.14Anna Lundholm som bloggar om IKT i förskolan på bloggen ”annalundholm.se” tipsar om en YouTubekanal med barnvisor som kan användas pedagogiska för lärande. Kanalen heter ”Busigt lärande” (Tinyschool TV) . Ett exempel på en sång är ”Nummersången” – en sång där du lär dig nummer och siffror, se och lyssna på videon nedan. Anna beskriver hur  man kan arbeta in en stor del av matematik, rörelser, språk och skapande när man arbetar med denna film i verksamheten.

Här är hennes förslag till hur man kan arbeta med filmen.

  • Visa filmen, gärna via iPaden och till storbild.
  • Räkna alla i barngruppen (anpassa efter åldersnivå och barngruppens utveckling).
  • Lär er sången utantill.
  • Låt barnen titta på filmklippet då och då.
  • Rita siffrorna tillsammans och sätt gärna upp dem på väggen, kanske där ni äter lunch. Då kan ni prata om siffror vid lunchen och räkna t ex antal köttbullar osv.
  • Dansa till sången, barnen “känner” och lär sig sången med flera av sina sinnen.
  • Tittar ni på filmen på samlingen så kan ni fortsätta med att t ex räkna antal äppelbitar.
  • Vill man fortsätta på samma tema kan man även titta vidare på sifferboken.

Listan kan göras ännu längre och kom ihåg att det är bara dina pedagogiska tankar som sätter stopp för möjligheter utifrån filmklippen.

Om man vill se liknande sånger från andra länder så finns Tinyschool.tv från flera länder i Europa.

”Busigt Lärande” har även en hemsida  www.busigt.nu/, där det även finns tips på appar och pyssel för små barn.

Förstärk formativ bedömning med digitala verktyg!

”Hur kan it bidra till ett synligt, tydligt och ökat lärande för eleverna? Digitala verktyg är naturliga metoder för att förbättra och effektivisera ett formativt arbetssätt. Under föreläsningen berättar Patricia varför och framför allt hur hon och hennes elever arbetar digitalt och formativt. Konkreta exempel för att tydliggöra lärandemål, synliggöra lärande och för att ge effektiv feedback varvas med egna och elevernas tankegångar före, under och efter genomförande.” fr Skolverkets sida

Här en intervju med från Skolforum angående Patricia Diaz föreläsning om att förbättra det formativ arbetet med digitala verktyg. Patricia Diaz är gymnasielärare och författare och har skrivit flera böcker, den senaste är ”Arbeta formativt med digitala verktyg”, se länk under filmen.
Läs mer på hennes blogg http://www.patriciadiaz.se/

Skärmavbild 2014-11-07 kl. 12.41.29

”Ett nytt lärarskap i digitala fotspår”

Mycket bra och intressant föreläsning med Erika Kyrk Seger. Utifrån sina erfarenheter från förskolan där hon arbetar berättar hon om hur IKT kan bli en förlängning av barns lärande och den pedagogiska dokumentationen. Enligt Erika växer ett nytt slags lärarskap fram i de digitala fotspåren. Detta är ett lärarskap som kräver nyfikna, ödmjuka och lärande vuxna och bygger på ömsesidigt lärande, där kunskap inte automatiskt ligger hos den vuxne. I föreläsningen går Erika djupare in på dessa tankar, och berättar om hur hon har arbetat och delar med sig av tips som underlättar.

Skärmavbild 2014-10-21 kl. 14.07.36För att se föreläsningen, klicka på länken nedan.

Erika har bloggen ”LäRaNDe FRaMTiD” som man kan följa för att få hennes inlägg direkt till eposten. Du kan även ta del av information och inspireras via hennes twitter @erikakyrkseger, samt på hennes Facebook sida ”Lärande Framtid”.

Bloggen "LäRaNDe FRaMTiD"

Bloggen ”LäRaNDe FRaMTiD”

Omvärldsbloggen – ”Den digitala utvecklingen av skolan i Europa”

Stefan Pålsson på Omvärldsbloggen sammanfattar den europeiska rapporten om den digitala utvecklingen för skolor i Europa.
Här är en kort film som sammanfattar vad man tror kommer hända, vad man bör fokusera på för att få en förändring, samt utmaningarna.

6 definierade nyckeltrender:

  1. Växande användning av sociala medier i undervisningen, för lärares kompetensutveckling (det utvidgade kollegiet) och för samverkan med hemmet och resten av samhället (slår igenom inom ett till två år).
  2. Nya perspektiv på lärarrollen i riktning mot mentor och coach (slår igenom inom ett till två år).
  3. Större fokus på öppna lärresurser som kan vidareutvecklas och delas (slår igenom inom tre till fem år)
  4. Ökad användning av blended learning, det vill säga undervisning som kombinerar nätet och klassrummet (slår igenom inom tre till fem år).
  5. Nya pedagogiska modeller för undervisning på nätet (det tar fem år eller mer innan trenden slår igenom).
  6. Datadrivet lärande och datadriven formativ bedömning  – lärandeanalytiksom drar nytta av den information som eleverna genererar när de använder digitala lärresurser (det tar fem år eller mer innan trenden slår igenom).

Utmaningarna indelade i tre kategorier: okomplicerad (solvable), komplicerad (difficult) och mycket komplicerad (wicked).

1. Integrera it i lärarutbildning och kompetensutveckling (okomplicerad).

Lösningen är att medlemsländerna börjar tänka strategiskt kring skolans digitala utveckling och lägger ett tydligt didaktiskt perspektiv på it-användningen i lärarutbildning och kompetensutveckling. Här är även det informella lärandet och kunskapsdelningen i det utvidgade kollegiet viktigt.

2. Elevernas låga digitala kompetens (okomplicerad).

Få in den digitala kompetensen i styrdokumenten och i skolans praktiska verksamhet genom att klargöra vad det handlar om.

3. Blanda formellt och informellt lärande (komplicerad).

Det finns ett stort intresse för att eleverna i högre grad ska kunna ägna sig åt ett mer självstyrt och nyfikenhetsbaserat lärande utanför skolan, t. ex på på bibliotek, museer och science center. Det är svårt att värdera elevernas informella lärande inom ramen för det bedömningssystem som gäller i skolan. Viktigt att medlemsländerna tar fram riktlinjer som underlättar för lärarna att validera och bedöma elevernas informella lärande.

4. Skapa möjligheter till autentiskt lärande (komplicerad).

Att lösa verklighetsbaserade problem är både ett bra sätt att utveckla elevernas lärande och en väg att väcka deras intresse och engagemang.  Att utveckla autentiskt lärande inom matematematik, naturvetenskap och teknik, eftersom elevernas intresse sjunker och deras kunskaper försämras. Här kan det ökade intresset för makerkulturvara en möjlig väg framåt.

5. Komplext tänkande och komplex kommunikation (mycket komplicerad).

Barn och unga måste lära sig att förstå och att leva i den uppkopplade och digitala värld de växer upp i.

6. Elever som medskapare i undervisning och lärande (mycket komplicerad).

Det viktigt att eleverna blir delaktiga i att forma sin undervisning och att utveckla de lärmiljöer som behövs för ett mer undersökande lärande.

De sex teknikområden som är på väg att ändra förutsättningarna för undervisning och lärande är, enligt Horizon Report:

  1. Molnet (slår igenom inom ett år)
  2. Surfplattor (slår igenom inom ett år)
  3. Spel och spelifierat lärande (slår igenom inom två till tre år)
  4. Mobilt lärande (slår igenom inom två till tre år)
  5. Personanpassat lärande (slår igenom inom fyra till fem år)
  6. Virtuella laboratorier – digitala miljöer som simulerar fysiska laboratorier (slår igenom inom fyra till fem år)

Du kan läsa mer på Omvärldsbloggen:

http://omvarld.blogg.skolverket.se/2014/10/08/den-digitala-utvecklingen-av-skolan-i-europa/

Webbaserat bildstöd – DARTs projekt ”KomHIT”

Webbaserat bildstöd – DARTs projekt ”KomHIT”

Här är ett exempel på hur ett bildstöd kan se ut.

Skärmavbild 2014-10-17 kl. 12.12.26

Läs mer om projektet på hemsidan KomHit -se

Kom HIT – Kommunikationsstödjande hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård – utveckling och utvärdering av en nationell resurs

I projektet har man att i första hand tittat på hur man kan underlätta besök inom sjukvården för alla barn och detta med hjälp av bilder som man använder för att förbereda sig inför besöket. Tanken är också att det ska byggas på och kunna användas inom många olika områden och situationer där bilder kan underlätta kommunikationen och att det ska vara tillgängligt för alla. I projektet har man tagit fram ett webbaserat stöd som är gratis och med några färdiga ”mallar” man kan använda samt möjlighet att skapa egna. Det finns många bilder man får använda samt att man även kan använda egna bilder. Programmet går att använda både på ”lärplattor”, ex iPad, smartphones, ex iPhone och dator.

Det här är en fantastisk möjlighet att på ett enkelt sätt att få en ökad förståelse för olika aktiviteter och händelser i livet och överbrygga hinder när någon kanske inte vågar göra olika saker eftersom man inte förstår vad som ska hända. Detta kan underlätta för många, man måste inte ha ett uttalat funktionshinder.

I reportaget nedan, från Svt Nyheter visar man på hur detta hjälper många barn och även underlättar för sjukvården och ger en bättre arbetsmiljö.
http://www.svt.se/wd?widgetId=23991&sectionId=532&articleId=1701420&type=embed&contextSectionId=118&autostart=false

Bildstödet är lättanvänd och du registrerar dig och skapar ett konto på webbsidan: Bildstod.se . Här finns även tydliga instruktioner hur man använder webbsidan och materialet. Genom att man registrerar ett konto och det är webbaserat har man åtgång till allt oavsett vilket verktyg man har, dator, mobil eller lärplatta.

Här finns instruktionsfilm hur man använder verktyget.

 

KomHit har även en YouTube kanal där de delar med sig av inspirationsfilmer.

https://www.youtube.com/channel/UCZfUZ_DE7Mc-1L4Wn_88sXw

 

 

Att mäta det omätbara – Forskning från Chalmers

Jag hade förmånen att få lyssna till Martin Lackéus, forskare på Chalmers Tekniska Högskola , entreprenöriellt lärande. Han beskrev problematiken och konflikten inom utbildning och lärande mellan med de olika sidorna av de mätbara och det omätbara. Konflikten mellan OECD + politiker och den testfokuserade utbildningen och forskare och lärare i en projektbaserad ”flumskola”.

Skärmavbild 2014-10-10 kl. 09.52.58

Martin har forskat på hur det går att mäta det omätbara och det visar sig hur stor betydelse känslor har.Martin lyfte även fram något intressant kring motivation och vad som är motivationshöjande, se citat nedan.

Skärmavbild 2014-10-10 kl. 09.58.05

Den altruistiska paradoxen*
Vi blir mer motiverade av att skapa värde för andra idag,
än av att skapa värde för oss själva i en avlägsen framtid

Genom att låta studenter agera på frågan:
“För vem är denna kunskap värdefull – idag?
kan man frigöra höga nivåer av motivation, vilket ger bränsle åt lärandet

I stället för att säga:” Detta har du nytta av om 15 år”

Han tillsammans med en grupp har arbetat fram ett webbverktyg och en app där man kan få syn på hur eleverna upplever, alltså deras känslor vid olika aktiviteter och lärande situationer. Appen LoopMe är fortfarande under utveckling men finns att ladda ner på appstore redan nu. Man måste också registera sig på webbsidan: loopme.se

Det här var verkligen mycket intressant!

För att läsa mer om Martin Lackesu, hans bakgrund, forskning och arbete nu kan man klicka på länken nedan.

Martin Lackeus 141002 – handouts

Det finns också en youtube film med föreläsning på engelska kopplat till informationen ovan.

Svensk skolverket om 1-1 forskning – vilka slutsatser drar vi?

Den 1 oktober var det en halvdagsseminarium på skolverket i samarbete med stiftelsen DIU där svenska forskare presenterade några av sina större studier av 1:1 i svenska skolor. Forskningen belyste olika aspekter på digitaliseringen i skolan. Därefter var det diskussioner och samtal om perspektiv, resultat och slutsatser. Medverkande forbildskare var Håkan Fleischer, Åke Grönlund och Susanne Kjällander. Samtalsledare/moderatorer var Peter Becker, DiU, och Peter Karlberg, Skolverket.

Ett litet ovanligt inslag var en brandövning mitt i webbsändningen 🙂

Seminarium på Skolverket 1 okt: Svensk forskning om 1:1 – vilka slutsatser drar vi?
Seminarium den 1 oktober kl 12:00-16:30 på Skolverket, arr av DIU och Skolverket.

webbsändning från hela seminariet

Webbsändning från eftermiddagspasset med panelen.

Här är en länk till alla tweets som gjordes under eftermiddagen kopplade till seminariet och #11forsk.

Någon     nämnde att det måste skapas en regim för utveckling av processer kring ikt-användning i skolan för en likvärdig skola.  Det är stora skillnader mellan olika skolor hur väl man lyckas, men även inom samma skola. Och det kan inte vara ok att några lärare tycker att IKT inte är något man ska satsa på.

Åke Grönlund presenterade uttdrag och slutsatser från Unosuno rapporten. Det är en bred forskning på Sveriges skolor som infört bild1-1 dator.
Några slutsatser som togs var att med en genomtänkt metod och arbetssätt med IT så ökade elevers kunskaper mycket. Ett exempel var ASL, ”att skriva sig till läsning”. Även matematikkunskaperna ökade bland dessa elever. Det finns olika sätt att arbeta med ASL och där hade det stor betydelse hur bra man lyckades. Det var när det sociala fanns med, när eleverna interagerade med varandra, diskuterade, gav varandra respons (formativ bedömning) och när de hade en verklig mottagare som de utvecklades mest.

Något annat som framkom är att lärarna ofta har en övertro på elevernas digital kompetens och de får bara information om vilka verktyg de ska använda och får sedan själva ta reda på och lära sig använda verktygen.
Detta upplever en del elever som stressande.

De skolor som lyckats bäst finns i kommuner där det gjorts en gemensam satsning på hela kommunen både med teknik och utbildning, samt där kommunen varit uthållig.

bild

  • Några vinster för de som gör rätt:
    Ökad digital kompetens ökar skolans förmåga.
    Pedgogerna arbetar annorlunda med IKT.
    Ökar den digitala kompetensen – en av EUs 8 nyckelkompetenser!
    Kontakten mellan elever och lärare ökar och är av högre kvalité.
    Varje elev synliggörs mer.
    Elever anser att tillgängligheten ökat.

Ett uttryck som används är ”spontan-it” och detta ger ingen ökad kunskapsutveckling, men kan behövas i början för att komma igång med att börja arbeta digitalt.Sus K

Susanne Kjällander beskriver ett stort dilemma när elever arbetat digitalt och multimodalt, alltså med olika språk och digitala verktyg, men när deras kunskaper ska testas får de bara använda papper och penna. Detta innebär att de inte kan visa sina kunskaper på ett adekvat sätt och kanske istället presterar sämre. Det finns mer information kring Susannes forskning på webbsidan Appknapp, på skolverket, samt i boken ”En dator per elev”

bildHåkan Fleicher har forskat på en skola och eleverna upplever till exempel att de får mer tid av lärarna och bättre respons. Här är Håkans presentation som han använde på seminariet.