Anmäla din skola eller klass till Bebras-tävlingen. Klurig och rolig problemlösning för alla åldrar lovas!
Man deltar i olika nivåer, från åk 2 – gymnasiet.
läs mer på webbsidan
Anmäla din skola eller klass till Bebras-tävlingen. Klurig och rolig problemlösning för alla åldrar lovas!
Man deltar i olika nivåer, från åk 2 – gymnasiet.
läs mer på webbsidan
”I klasserna 3,4 och 5 på Öckerö och Hälsö har vi arbetat med ett projekt att skapa unika ugglor av skrot. Materialet har eleverna till stora delar tagit med sig material hemifrån. Vi har samtalat om resurshushållning/återvinning, möjligheterna med att skapa nya saker av gammalt och kreativiteten har varit på topp i verkstaden. Varje elev har sedan hämtat appen Greens screen till sin iPad och fotograferat ugglan/ugglorna mot en valfri bakgrund. Vi har då pratat om vem som äger en bild och vilken typ av bilder man kan använda utan att fråga.” Skrivet av Per Åhlund, lärare i Trä- och Metallslöjd.
På andra tillfället med SIKTA- Steg 3 hade Erik Johansson med sig massa roliga prylar för att visa programmering och teknikskapande och hur man enkelt kan komma igång. Vi fick bland annat pröva på att programmera legoteknik, Bluebot och Rasberry Pi . Det kommer fler och fler appar för att komma igång med programmering och för att öva sig i tänket. Mycket är idag anpassat för iPaden. ScratchJr är ett annat vanligt programmeringsverktyg för barn, den finns både som app och som webbtjänst. I början bygger det på ‘block’ som man ‘drar och släpper’ för att skapa sin ‘kod’ istället för att skriva koden med tecken. Detta blir även allt vanligare vid mer avancerad programmering. Det finns ju förslag om hur programmeringen ska in i läroplanen, för det är inte alltid enkelt att koppla till olika mål. För att komma igång och introducera rogrammering och digitalt skapande för barn i åldrarna 9-13 år finns hjälp att få via webbtjänsten Kodboken.
För att komma igång med enkortsdatorn Rasberry Pi finns boken ”På äventyr med Rasberry Pi”
Inspirationsfilm om varför kod är viktigt.
TiM -Ten Island Makerspace med Erik Johansson har besökt Kompassenskolan på Öckerö.
Först förskoleklassen och sedan år 2. Båda grupperna fick öva grunderna i programmering samt lite om elektricitet. De som ville fick prova en ofarlig men kännbar stöt.
Robocup Junior
Det är myclet förberedelser inför Robocub Junior. Tävlingen där man bygger och programmerar med tekniklego. Nu börjar Öckerö kommun och lärarna Maria och Erik nog bli rutinerade på detta. De har varit med flera gånger. Det utvecklar sig, Kompassens robot har växt och Bergagårds eleverna producerar egen musik. Följ utvecklingen på TiMs FaceBooksida.
Erfarenheter, tips och idéer om lärande med lärplatta
Inledning av Lena Gällhagen och Tessan Åkerblom
1. Ska vi skajpa med Emelis farbror?
av Jenny Lindmark och Elizabeth Feuk och Sara Hedlund
2. Kollegialt lärande i förskolan kring iPad
av Monica Niemi
3. Write to Read – en lägereld och en resa
av Ulrika Jonson
4. En värld full av multimodala sammanhang
av Tessan Åkerblom
5. Aurasma som pedagogiskt verktyg
av Johan Klavins
6. En spännande resa
av Carina Wågström
7. QR-kodernas förtrollande värld
av Frida Elfving Wickman
8. Språkutveckling: Att skriva med kreativitet och stöd
av Ida Söderman
9. Pedagogisk dokumentation med lärplatta
av Anna-Kari Palm10. Mångsidig språkstimulans med iPad
av Signe Tonér
11. Från ”deltidsdigitalitet” till heltidsanvändare
av Malin Friberg och Erica Åberg
12. IKT-mentor – en unik tjänst?
av Fredrik Söderlund
13. En musikal växer fram
av Karin Sönnerås
14. Att börja arbeta med iPad på gymnasiet
av Fredrik Bernelf
15. IKT, Information och kommunikationsteknik och filmskapande med digitala verktyg samt friska frågor som redskap
av Isabelle Kristensen
”Hur går det egentligen till när vi läser på internet? Det är en fråga som läsforskaren Maria Rasmusson intresserat sig för. Hon har doktorerat i pedagogik med avhandlingen Det digitala läsandet och hon är också ansvarig för läsdelen i PISA-testet.
Digitalisering förändrar både hur vi läser och hur barn lär sig läsa och skriva. Skolan behöver förändra pedagogiken i svenskundervisningen och utbilda eleverna i digital läsning. Det slår två forskningsrapporter fast som undersökt hur läsning påverkas av digitala medier.”
”– Traditionella texter är linjära men digitala texter bygger man ihop själv genom att klicka sig fram. Det ställer krav på andra kompetenser än det traditionella läsandet, säger Maria. För att kunna ta till sig större mängder information på en webbsida krävs att man tolkar en rad olika element som text, symboler och länkar. Man behöver också skapa en mental bild av hur webbplatsen är uppbyggd och förstå hur man hittar tillbaka om man surfat iväg.
Utifrån sina studier menar Maria Rasmusson att skolan behöver utbilda eleverna i att läsa digitalt.
Läs hela artikeln via länken nedan.
Forskningsartikel – Sätt digital läsning på schemat
Forskningsprojektet – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år handlar om hur nya digitala verktyg för läs- och skrivinlärning påverkar undervisningen i grundskolans tidigare år.
Här lyfter man fram det vidgade textbegreppet, vilket innefattar förutom det skrivna och talade ordet, bild, film och ljud.
”Barns ökade tillgång till digitala medier gör att de är vana att tolka bilder och kommunicera visuellt. När de kommer till skolan är det naturligt för dem att uttrycka sig med olika typer av media och presentera sin kunskap i en blandning av bilder, ljud och film, säger Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap.
Sylvana Sofkova Hashemi menar att digitala medier kräver en förändring av pedagogiken i skolan. Visuella uttrycksformer bör betonas lika starkt som skriftliga.
– I stället för att se elevernas digitala kompositioner som traditionella texter som har förstärkts med digital teknik måste både de konventionella och digitala uttrycken uppmärksammas. Skolan behöver inkludera elevens alla sätt att kommunicera när den bedöms.
– Surfplattor är väldigt bra verktyg innan eleverna har knäckt läskoden eftersom det är mödosamt att forma bokstäver. På surfplattorna ser de tydligt vad de har skrivit och de kan koncentrera sig på kopplingen mellan hur en bokstav ser ut och hur den låter. Dessutom kan de få sin text uppläst. Handskriften behövs också, men kan introduceras senare”
Läs mer om detta forskningsporjekt via länken:
Forskningsprojekt – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år
I sommar har elever från Kompassenskolan åkt till Kina och tävlat i Robot-VM!! Kolla in klippet från Västnytt på disco-tjejerna i åk 4, Donna Summer och deras fantastiska fröken, Maria Sörensson!
Klicka på länken för att komma till reportaget:
http://www.svt.se/nyhetsklipp/regionalt/vast/article3096775.svt http://www.robocupjunior.se/
Framgångsrikt med 1-1 i Falkenberg!
Ny forskning kring 1-1 från Falkenberg och Martin Tallvid på Göteborgs Universitet.
Fyra framgångsfaktorer:
För att utveckla lärandeformer och pedagogik måste man ge lärarna möjligheter att tillsammans lära sig att utnyttja digitaliseringens möjligheter.
Skolutveckling – fortbildning 1-1 Falkenberg
En av delarna och framgångsfaktorerna var satsningen på fotbildning för pedagogerna.
Målen för projektet var:
Allt detta uppfylldes, läs mer i rapporten:
En-till-En+Falkenbergs+v%C3%A4g+till+Framtiden%3F
eTwinning – Digitalt skolsamarbete i Europa.
eTwinning lanserar en ny bok om nyckelkompetenser med titeln ”Att utveckla elevers kompetenser genom eTwinning”. eTwinning har precis gett ut den nya publikationen som lanserades under den årliga eTwinningkonferensen som hölls i Rom (Italien) den 27 till 29 november.
I boken utforskas de 8 nyckelkompetenserna för livslångt lärande –kommunikation på modersmålet, främmande språk, digital kompetens, grundläggande kunskaper i matematik och naturvetenskap, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda och kulturell medvetenhet och kreativitet– och hur de kan användas i skolan med eTwinning-projekt.
Det finns mycket intressant att läsa och användbara resurser i boken. Läs mer om materialet och ladda ner boken på eTwinning.net .
Den 1 oktober var det en halvdagsseminarium på skolverket i samarbete med stiftelsen DIU där svenska forskare presenterade några av sina större studier av 1:1 i svenska skolor. Forskningen belyste olika aspekter på digitaliseringen i skolan. Därefter var det diskussioner och samtal om perspektiv, resultat och slutsatser. Medverkande forskare var Håkan Fleischer, Åke Grönlund och Susanne Kjällander. Samtalsledare/moderatorer var Peter Becker, DiU, och Peter Karlberg, Skolverket.
Ett litet ovanligt inslag var en brandövning mitt i webbsändningen 🙂
Seminarium på Skolverket 1 okt: Svensk forskning om 1:1 – vilka slutsatser drar vi?
Seminarium den 1 oktober kl 12:00-16:30 på Skolverket, arr av DIU och Skolverket.
webbsändning från hela seminariet
Webbsändning från eftermiddagspasset med panelen.
Här är en länk till alla tweets som gjordes under eftermiddagen kopplade till seminariet och #11forsk.
Någon nämnde att det måste skapas en regim för utveckling av processer kring ikt-användning i skolan för en likvärdig skola. Det är stora skillnader mellan olika skolor hur väl man lyckas, men även inom samma skola. Och det kan inte vara ok att några lärare tycker att IKT inte är något man ska satsa på.
Åke Grönlund presenterade uttdrag och slutsatser från Unosuno rapporten. Det är en bred forskning på Sveriges skolor som infört 1-1 dator.
Några slutsatser som togs var att med en genomtänkt metod och arbetssätt med IT så ökade elevers kunskaper mycket. Ett exempel var ASL, ”att skriva sig till läsning”. Även matematikkunskaperna ökade bland dessa elever. Det finns olika sätt att arbeta med ASL och där hade det stor betydelse hur bra man lyckades. Det var när det sociala fanns med, när eleverna interagerade med varandra, diskuterade, gav varandra respons (formativ bedömning) och när de hade en verklig mottagare som de utvecklades mest.
Något annat som framkom är att lärarna ofta har en övertro på elevernas digital kompetens och de får bara information om vilka verktyg de ska använda och får sedan själva ta reda på och lära sig använda verktygen.
Detta upplever en del elever som stressande.
De skolor som lyckats bäst finns i kommuner där det gjorts en gemensam satsning på hela kommunen både med teknik och utbildning, samt där kommunen varit uthållig.
Ett uttryck som används är ”spontan-it” och detta ger ingen ökad kunskapsutveckling, men kan behövas i början för att komma igång med att börja arbeta digitalt.
Susanne Kjällander beskriver ett stort dilemma när elever arbetat digitalt och multimodalt, alltså med olika språk och digitala verktyg, men när deras kunskaper ska testas får de bara använda papper och penna. Detta innebär att de inte kan visa sina kunskaper på ett adekvat sätt och kanske istället presterar sämre. Det finns mer information kring Susannes forskning på webbsidan Appknapp, på skolverket, samt i boken ”En dator per elev”
Håkan Fleicher har forskat på en skola och eleverna upplever till exempel att de får mer tid av lärarna och bättre respons. Här är Håkans presentation som han använde på seminariet.
Om, pedagogiskt ledarskap, skolförbättring och arbetet med att skapa en skola som lever och verkar i sin samtid.
fundror om lärande
The TED Blog shares news about TED Talks and TED Conferences.
Denna WordPress.com site är tänkt att inspirera till nytänkande och skapande!
Pedagogiska digitala verktyg och klassrumstips
Välkommen till mitt klassrum på nätet!
Digital pedagogisk kompetens för skolutveckling i Öckerö kommun
En blog för dig som lärare eller förälder som vill veta mer om vad barn och ungdomar spelar för spel eller är nyfiken på gamification