åk 1-3

Tävla med kul problemlösning – Var med i Bebras-tävlingen!

bebras

 

Anmäla din skola eller klass till Bebras-tävlingen. Klurig och rolig problemlösning för alla åldrar lovas!

Man deltar i olika nivåer, från åk 2 – gymnasiet.

läs mer  på webbsidan

bebras.se

Spännande och kul med programmering på SIKTA Steg 3

IMG_0622 (1)På andra tillfället  med SIKTA- Steg 3 hade Erik Johansson med sig massa roliga prylar för att visa programmering och teknikskapande och hur man enkelt kan komma igång. Vi fick bland annat pröva på att programmera legoteknik, Bluebot och Rasberry Pi . Det kommer fler och fler appar för att komma igång med programmering och för att öva sig i tänket. Mycket är idag anpassat för iPaden. ScratchJr är ett  annat vanligt programmeringsverktyg för barn, den finns både som app och som webbtjänst. I början bygger det på ‘block’ som man ‘drar och släpper’ för att skapa sin ‘kod’ istället för att skriva koden  med tecken. Detta blir även allt vanligare vid mer avancerad programmering. Det finns ju förslag om hur programmeringen ska in i läroplanen,  för det är inte alltid enkelt att koppla till olika mål. För att komma igång och introducera rogrammering och digitalt skapande för barn i åldrarna 9-13 år  finns hjälp att få via webbtjänsten Kodboken.

För att komma igång med enkortsdatorn Rasberry Pi finns boken ”På äventyr med Rasberry Pi”Rasberry pi

 

 

 

 

 

 

 

Inspirationsfilm om varför kod är viktigt.

Mycket spännande kring programmering och skapande…

TiM -Ten Island Makerspace med Erik Johansson  har besökt Kompassenskolan på Öckerö.

 

Först förskoleklassen och sedan år 2. Båda grupperna fick öva grunderna i programmering samt lite om elektricitet. De som ville fick prova en ofarlig men kännbar stöt.

Robocup Junior

Det är myclet förberedelser inför Robocub Junior. Tävlingen där man bygger och programmerar med tekniklego. Nu börjar Öckerö kommun och lärarna Maria och Erik nog bli rutinerade på detta. De har varit med flera gånger. Det utvecklar sig, Kompassens robot har växt och Bergagårds eleverna producerar egen musik. Följ utvecklingen på TiMs FaceBooksida.


image image

Gratis e-bok, ”iPad i skola och förskola”

Gratis e-bok! iPad i skola och förskola

Erfarenheter, tips och idéer om lärande med lärplatta

 
Idén till boken föddes egentligen när antalet medlemmar i FB- gruppen ”iPads i skola och förskola” översteg
10 000. Man skulle också kunna säga att boken är ett jubileum. Ett sätt att fira! 18 lärare och pedagoger berättar utifrån sitt perspektiv hur iPads bidrar till lärande och utveckling. Idag har Facebookgruppen långt över 20 000 medlemmar.

Screenshot 2015-11-18 at 23.02.51INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Inledning av Lena Gällhagen och Tessan Åkerblom

1. Ska vi skajpa med Emelis farbror?
av Jenny Lindmark och Elizabeth Feuk och Sara Hedlund

2. Kollegialt lärande i förskolan kring iPad
av Monica Niemi

3. Write to Read – en lägereld och en resa
av Ulrika Jonson

4. En värld full av multimodala sammanhang
av Tessan Åkerblom

5. Aurasma som pedagogiskt verktyg 
av Johan Klavins

6. En spännande resa
av Carina Wågström

7. QR-kodernas förtrollande värld 
av Frida Elfving Wickman
8. Språkutveckling: Att skriva med kreativitet och stöd
av Ida Söderman

9. Pedagogisk dokumentation med lärplatta
av Anna-Kari Palm10. Mångsidig språkstimulans med iPad
av Signe Tonér

11. Från ”deltidsdigitalitet” till heltidsanvändare
av Malin Friberg och Erica Åberg

12. IKT-mentor – en unik tjänst?
av Fredrik Söderlund

13. En musikal växer fram
av Karin Sönnerås

14. Att börja arbeta med iPad på gymnasiet 
av Fredrik Bernelf

15. IKT, Information och kommunikationsteknik och filmskapande med digitala verktyg samt friska frågor som redskap
av Isabelle Kristensen

Redaktörer: Lena Gällhagen, Tessan Åkerblom
Korrektur: Hans Göransson, Sabina Åbjörnsson, Fredrik Thurfjell Layout: Lena Gällhagen

Sätt digital läsning på schemat

Skärmavbild 2015-09-04 kl. 11.13.34

”Hur går det egentligen till när vi läser på internet? Det är en fråga som läsforskaren Maria Rasmusson intresserat sig för. Hon har doktorerat i pedagogik med avhandlingen Det digitala läsandetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och hon är också ansvarig för läsdelen i PISA-testet.

Digitalisering förändrar både hur vi läser och hur barn lär sig läsa och skriva. Skolan behöver förändra pedagogiken i svenskundervisningen och utbilda eleverna i digital läsning. Det slår två forskningsrapporter fast som undersökt hur läsning påverkas av digitala medier.”

”– Traditionella texter är linjära men digitala texter bygger man ihop själv genom att klicka sig fram. Det ställer krav på andra kompetenser än det traditionella läsandet, säger Maria. För att kunna ta till sig större mängder information på en webbsida krävs att man tolkar en rad olika element som text, symboler och länkar. Man behöver också skapa en mental bild av hur webbplatsen är uppbyggd och förstå hur man hittar tillbaka om man surfat iväg.

Utifrån sina studier menar Maria Rasmusson att skolan behöver utbilda eleverna i att läsa digitalt.

Läs hela artikeln via länken nedan.

Forskningsartikel – Sätt digital läsning på schemat

Forskningsprojektet – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år  handlar om hur nya digitala verktyg för läs- och skrivinlärning påverkar undervisningen i grundskolans tidigare år.

Här lyfter man  fram det vidgade textbegreppet, vilket innefattar förutom det skrivna och talade ordet, bild, film och ljud.
”Barns ökade tillgång till digitala medier gör att de är vana att tolka bilder och kommunicera visuellt. När de kommer till skolan är det naturligt för dem att uttrycka sig med olika typer av media och presentera sin kunskap i en blandning av bilder, ljud och film, säger Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap.

Sylvana Sofkova Hashemi menar att digitala medier kräver en förändring av pedagogiken i skolan. Visuella uttrycksformer bör betonas lika starkt som skriftliga.

– I stället för att se elevernas digitala kompositioner som traditionella texter som har förstärkts med digital teknik måste både de konventionella och digitala uttrycken uppmärksammas. Skolan behöver inkludera elevens alla sätt att kommunicera när den bedöms.

– Surfplattor är väldigt bra verktyg innan eleverna har knäckt läskoden eftersom det är mödosamt att forma bokstäver. På surfplattorna ser de tydligt vad de har skrivit och de kan koncentrera sig på kopplingen mellan hur en bokstav ser ut och hur den låter. Dessutom kan de få sin text uppläst. Handskriften behövs också, men kan introduceras senare”

Läs mer om detta forskningsporjekt via länken:

Forskningsprojekt – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år

eTwinning lanserar en ny bok om EU:s nyckelkompetenser

Skärmavbild 2014-12-01 kl. 21.11.11eTwinning – Digitalt skolsamarbete i Europa.

eTwinning lanserar en ny bok om nyckelkompetenser med titeln ”Att utveckla elevers kompetenser genom eTwinning”. eTwinning har precis gett ut den nya publikationen som lanserades under den årliga eTwinningkonferensen som hölls i Rom (Italien) den 27 till 29 november.

I boken utforskas de 8 nyckelkompetenserna för livslångt lärande –kommunikation på modersmålet, främmande språk, digital kompetens, grundläggande kunskaper i matematik och naturvetenskap, lära att lära, social och medborgerlig kompetens, initiativförmåga och företagaranda och kulturell medvetenhet och kreativitet– och hur de kan användas i skolan med eTwinning-projekt.

Det finns mycket intressant att läsa och användbara resurser i boken. Läs mer om materialet och ladda ner boken på eTwinning.net .

 

Svensk skolverket om 1-1 forskning – vilka slutsatser drar vi?

Den 1 oktober var det en halvdagsseminarium på skolverket i samarbete med stiftelsen DIU där svenska forskare presenterade några av sina större studier av 1:1 i svenska skolor. Forskningen belyste olika aspekter på digitaliseringen i skolan. Därefter var det diskussioner och samtal om perspektiv, resultat och slutsatser. Medverkande forbildskare var Håkan Fleischer, Åke Grönlund och Susanne Kjällander. Samtalsledare/moderatorer var Peter Becker, DiU, och Peter Karlberg, Skolverket.

Ett litet ovanligt inslag var en brandövning mitt i webbsändningen 🙂

Seminarium på Skolverket 1 okt: Svensk forskning om 1:1 – vilka slutsatser drar vi?
Seminarium den 1 oktober kl 12:00-16:30 på Skolverket, arr av DIU och Skolverket.

webbsändning från hela seminariet

Webbsändning från eftermiddagspasset med panelen.

Här är en länk till alla tweets som gjordes under eftermiddagen kopplade till seminariet och #11forsk.

Någon     nämnde att det måste skapas en regim för utveckling av processer kring ikt-användning i skolan för en likvärdig skola.  Det är stora skillnader mellan olika skolor hur väl man lyckas, men även inom samma skola. Och det kan inte vara ok att några lärare tycker att IKT inte är något man ska satsa på.

Åke Grönlund presenterade uttdrag och slutsatser från Unosuno rapporten. Det är en bred forskning på Sveriges skolor som infört bild1-1 dator.
Några slutsatser som togs var att med en genomtänkt metod och arbetssätt med IT så ökade elevers kunskaper mycket. Ett exempel var ASL, ”att skriva sig till läsning”. Även matematikkunskaperna ökade bland dessa elever. Det finns olika sätt att arbeta med ASL och där hade det stor betydelse hur bra man lyckades. Det var när det sociala fanns med, när eleverna interagerade med varandra, diskuterade, gav varandra respons (formativ bedömning) och när de hade en verklig mottagare som de utvecklades mest.

Något annat som framkom är att lärarna ofta har en övertro på elevernas digital kompetens och de får bara information om vilka verktyg de ska använda och får sedan själva ta reda på och lära sig använda verktygen.
Detta upplever en del elever som stressande.

De skolor som lyckats bäst finns i kommuner där det gjorts en gemensam satsning på hela kommunen både med teknik och utbildning, samt där kommunen varit uthållig.

bild

  • Några vinster för de som gör rätt:
    Ökad digital kompetens ökar skolans förmåga.
    Pedgogerna arbetar annorlunda med IKT.
    Ökar den digitala kompetensen – en av EUs 8 nyckelkompetenser!
    Kontakten mellan elever och lärare ökar och är av högre kvalité.
    Varje elev synliggörs mer.
    Elever anser att tillgängligheten ökat.

Ett uttryck som används är ”spontan-it” och detta ger ingen ökad kunskapsutveckling, men kan behövas i början för att komma igång med att börja arbeta digitalt.Sus K

Susanne Kjällander beskriver ett stort dilemma när elever arbetat digitalt och multimodalt, alltså med olika språk och digitala verktyg, men när deras kunskaper ska testas får de bara använda papper och penna. Detta innebär att de inte kan visa sina kunskaper på ett adekvat sätt och kanske istället presterar sämre. Det finns mer information kring Susannes forskning på webbsidan Appknapp, på skolverket, samt i boken ”En dator per elev”

bildHåkan Fleicher har forskat på en skola och eleverna upplever till exempel att de får mer tid av lärarna och bättre respons. Här är Håkans presentation som han använde på seminariet.

Nyhet inom eTwinning – samarbeta med en annan skola i Sverige!

???????????????????För att underlätta för lärare att komma igång med digitala samarbetsprojekt välkomnar eTwinning projekt för skolor från samma land.

Nu finns det alltså möjlighet för skolor i samma land att utveckla projekt tillsammans med hjälp av eTwinning-plattformen.

Sedan lanseringen av eTwinning 2005 har endast skolor i olika länder kunnat starta projekt tillsammans. I eTwinning genomförs nu ett pilotprojekt för att öppna plattformen för projekt med deltagare i bara ett land för att uppmuntra samarbete mellan lärare och elever i samma land. Det här är särskilt intressant för länder med decentraliserat ansvar för skolutbildning, med mer än ett officiellt språk eller ett nätverk med skolor utomlands.

Nya eTwinnare och mindre erfarna lärare kommer också att få nytta av den här nya möjligheten eftersom det gör att de kan sätta sig in i gemensamt lärande och eTwinning-plattformen på sitt eget språk innan de tar steget till internationella projekt.

Detta är ett pilotprojekt  under skolåret 2014-2015 och de länder som deltar är:Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, FrankrikeTwinning logga . jugoslaviska republiken Makedonien, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Turkiet, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Projekt med deltagare i ett land kan inte få European Quality Labels eller europeiska priser. Men initiativ till erkännande och priser kan tas på nationell nivå.

Läs mer om eTwinning på den europeiska hemsidan www.etwinning.net och/eller på den svenska sidan www.utbyten.se eller den svenska bloggen www.etwinning.se.

Behöver du hjälp att komma igång eller komma vidare med eTwinning kan du kontakta mig Cecilia Manfredsson, eTwinningambassadör.
cecilia.manfredsson@ockero.se