”Hur går det egentligen till när vi läser på internet? Det är en fråga som läsforskaren Maria Rasmusson intresserat sig för. Hon har doktorerat i pedagogik med avhandlingen Det digitala läsandet och hon är också ansvarig för läsdelen i PISA-testet.

Digitalisering förändrar både hur vi läser och hur barn lär sig läsa och skriva. Skolan behöver förändra pedagogiken i svenskundervisningen och utbilda eleverna i digital läsning. Det slår två forskningsrapporter fast som undersökt hur läsning påverkas av digitala medier.”

”– Traditionella texter är linjära men digitala texter bygger man ihop själv genom att klicka sig fram. Det ställer krav på andra kompetenser än det traditionella läsandet, säger Maria. För att kunna ta till sig större mängder information på en webbsida krävs att man tolkar en rad olika element som text, symboler och länkar. Man behöver också skapa en mental bild av hur webbplatsen är uppbyggd och förstå hur man hittar tillbaka om man surfat iväg.

Utifrån sina studier menar Maria Rasmusson att skolan behöver utbilda eleverna i att läsa digitalt.

Läs hela artikeln via länken nedan.

Forskningsartikel – Sätt digital läsning på schemat

Forskningsprojektet – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år  handlar om hur nya digitala verktyg för läs- och skrivinlärning påverkar undervisningen i grundskolans tidigare år.

Här lyfter man  fram det vidgade textbegreppet, vilket innefattar förutom det skrivna och talade ordet, bild, film och ljud.
”Barns ökade tillgång till digitala medier gör att de är vana att tolka bilder och kommunicera visuellt. När de kommer till skolan är det naturligt för dem att uttrycka sig med olika typer av media och presentera sin kunskap i en blandning av bilder, ljud och film, säger Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap.

Sylvana Sofkova Hashemi menar att digitala medier kräver en förändring av pedagogiken i skolan. Visuella uttrycksformer bör betonas lika starkt som skriftliga.

– I stället för att se elevernas digitala kompositioner som traditionella texter som har förstärkts med digital teknik måste både de konventionella och digitala uttrycken uppmärksammas. Skolan behöver inkludera elevens alla sätt att kommunicera när den bedöms.

– Surfplattor är väldigt bra verktyg innan eleverna har knäckt läskoden eftersom det är mödosamt att forma bokstäver. På surfplattorna ser de tydligt vad de har skrivit och de kan koncentrera sig på kopplingen mellan hur en bokstav ser ut och hur den låter. Dessutom kan de få sin text uppläst. Handskriften behövs också, men kan introduceras senare”

Läs mer om detta forskningsporjekt via länken:

Forskningsprojekt – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år