Svensk skolverket om 1-1 forskning – vilka slutsatser drar vi?

Den 1 oktober var det en halvdagsseminarium på skolverket i samarbete med stiftelsen DIU där svenska forskare presenterade några av sina större studier av 1:1 i svenska skolor. Forskningen belyste olika aspekter på digitaliseringen i skolan. Därefter var det diskussioner och samtal om perspektiv, resultat och slutsatser. Medverkande forbildskare var Håkan Fleischer, Åke Grönlund och Susanne Kjällander. Samtalsledare/moderatorer var Peter Becker, DiU, och Peter Karlberg, Skolverket.

Ett litet ovanligt inslag var en brandövning mitt i webbsändningen 🙂

Seminarium på Skolverket 1 okt: Svensk forskning om 1:1 – vilka slutsatser drar vi?
Seminarium den 1 oktober kl 12:00-16:30 på Skolverket, arr av DIU och Skolverket.

webbsändning från hela seminariet

Webbsändning från eftermiddagspasset med panelen.

Här är en länk till alla tweets som gjordes under eftermiddagen kopplade till seminariet och #11forsk.

Någon     nämnde att det måste skapas en regim för utveckling av processer kring ikt-användning i skolan för en likvärdig skola.  Det är stora skillnader mellan olika skolor hur väl man lyckas, men även inom samma skola. Och det kan inte vara ok att några lärare tycker att IKT inte är något man ska satsa på.

Åke Grönlund presenterade uttdrag och slutsatser från Unosuno rapporten. Det är en bred forskning på Sveriges skolor som infört bild1-1 dator.
Några slutsatser som togs var att med en genomtänkt metod och arbetssätt med IT så ökade elevers kunskaper mycket. Ett exempel var ASL, ”att skriva sig till läsning”. Även matematikkunskaperna ökade bland dessa elever. Det finns olika sätt att arbeta med ASL och där hade det stor betydelse hur bra man lyckades. Det var när det sociala fanns med, när eleverna interagerade med varandra, diskuterade, gav varandra respons (formativ bedömning) och när de hade en verklig mottagare som de utvecklades mest.

Något annat som framkom är att lärarna ofta har en övertro på elevernas digital kompetens och de får bara information om vilka verktyg de ska använda och får sedan själva ta reda på och lära sig använda verktygen.
Detta upplever en del elever som stressande.

De skolor som lyckats bäst finns i kommuner där det gjorts en gemensam satsning på hela kommunen både med teknik och utbildning, samt där kommunen varit uthållig.

bild

  • Några vinster för de som gör rätt:
    Ökad digital kompetens ökar skolans förmåga.
    Pedgogerna arbetar annorlunda med IKT.
    Ökar den digitala kompetensen – en av EUs 8 nyckelkompetenser!
    Kontakten mellan elever och lärare ökar och är av högre kvalité.
    Varje elev synliggörs mer.
    Elever anser att tillgängligheten ökat.

Ett uttryck som används är ”spontan-it” och detta ger ingen ökad kunskapsutveckling, men kan behövas i början för att komma igång med att börja arbeta digitalt.Sus K

Susanne Kjällander beskriver ett stort dilemma när elever arbetat digitalt och multimodalt, alltså med olika språk och digitala verktyg, men när deras kunskaper ska testas får de bara använda papper och penna. Detta innebär att de inte kan visa sina kunskaper på ett adekvat sätt och kanske istället presterar sämre. Det finns mer information kring Susannes forskning på webbsidan Appknapp, på skolverket, samt i boken ”En dator per elev”

bildHåkan Fleicher har forskat på en skola och eleverna upplever till exempel att de får mer tid av lärarna och bättre respons. Här är Håkans presentation som han använde på seminariet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s